Urtrevlig middag på Carousel i lördags




Och innan dess: uteritt och galopp på Djurgården med terry & fina fina hästar! 



Laura & Alvar

Annars är det stört mycket val just nu inför inflytt i vår nya lägenhet! 
Luckor, blandare, golv, kakel, klinkers, beslag, färger, laaaalaaaala. 

Så ibland måste jag pausa och bara göra två plåtar maränger.


Eller äta en superfrukost på jobbet! 
Väldigt trevligt, det här med att fylla år tycker jag ändå! 

T ex när man får sång, present och frukost på N6 på morgonen.





Och ännu mera sång och present och tårta på jobbet! 






Och ännu mera sång och presenter och tårta när familj & släkt dundrar förbi!



Mormor hade önskat jordgubbstårta så då blir det ju så


Nöjd! 




Äntligen! Halvmaran sprungen! 
 
Hämtade ut startlapp och farthållarband (1.55) på fredagen, och köpte mig en tuff tisha. Pasta, köttfärsås, resorb och godis på kvällen. Och rödbetsjuice, det skulle visst va bra. 
 



Vaknsde på morgonen och kände efter om jag hade ont i halsen. Det hade jag inte. Tjoo! Åt frukost, yogade och promenerade lite. Det blev lunchdags och jag var inte ett dugg hungrig, men tvingade i mig lite. 
 
Gick bort till slottet och anslöt mig till startgrupp E. Tappade direkt bort farthållarna i vimlet. 
 


Starten gick och det gick lååångsamt genom första, kvava tunneln. Två trånga kilometer då jag sprang på 5.50-6.00-tempo innan kilometer 3 då jag kunde springa på lite. Mamma, Isa & Fredde hejade på i publiken. Sedan höll jag bra tempo om än lite ojämnt, mellan 4.50-5.25 ganska länge. Kungsholmsstrand gick toppen och jag vinkade glatt åt Ida, Niklas & Daniel. Hornsbergs strand var plättlätt och uppförslutet vid Lindholmsplan var inte jobbigt.
 
Drack varannan vatten och varannan sportdryck vid vätskestationerna.
Kom ner till Norr Mälarstrand där det hejades friskt. Sprang förbi 10 km-markeringen på 53.45 och var svinnöjd över att springa snabbare än min måltid. Var då ikapp 1.55-farthållaren och tänkte att perfekt, nu kan jag ta rygg på den som jag tänkt från början, eftersom jag springer så ruggigt ojämnt. Men då minsann sprang farthållaren av banan och jag såg den aldrig igen. Tusan. 
 
Där är jag! 
 

Och där! 
 

Vink, vink.

Över mot gamla stan, såg mamma, Fredde & Isa igen och kände mig stark & snabb!

Sprang vidare i bra tempo ända fram till söder mälarstrand då det började ta emot. Låren gjorde ont och vaderna var stumma. Hejaklacken Ida, Daniel & Niklas dök upp igen, fyra gånger såg jag dem ropandes längs loppet, så himlans gölliga! Nu gick det riktigt långsamt: 5.40-6.00-tempo och jag undrade om jag ens skulle orka hela. Öka fanns inte på kartan. Kom bort till tanto och fyllde på med dextrosol som växte i munnen och förbannade uppförslutet. Tappade som tusan och var nu över 1.55. Fan. Fick stanna till och dra ut lite kramp i vaderna i några sekunder. 
 
Var på riktigt dåligt humör och surade över folk som var i vägen för mig. Svagt uppför i vad som kändes som en evighet, upp vid Mariatorget och sen: En backe till. Ganska brant. Fan. Pannben, pannben, pannben. 
 
Kom förbi puckeln och fick ny energi, bara nån dryg kilometer kvar och nerförsslut. Trötta ben men nu gick det bra att öka upp till 5.25-tempo igen sista två kilometrarna. 
 
Svårt att spurta, det var många trötta ivägen och själv hade man inte riktigt ork att sicksacka. 
 
Men, i mål kom jag!! Sluttiden blev 1.56.48 och jag är ändå himla nöjd. Kilometer 18-19 var tuffare än jag trodde, men fram tills dess gick det faktiskt som en dans.

Nu ska jag satsa på pb på milen på hässelbyloppet.